Ansedel Ermegard Fickesdotter (Bylow)

1445?-(1507..1509)

Citat ÄSF II-2 s 140: Levde ännu 1507 och efterlämnade enligt arvskiftesbrevet efter henne 1509 jord i Bankekinds, Björkekinds, Hanekinds och Kinda hd, Östergötland, i Västerrekarne och Österrekarne hd, Södermanland, i Snevringe hd, Västmanland, i Glanshammars hd, Närke, i Näs hd, Värmland, i Flundre hd, Västergötland, i Sundals, Tössbo och Valbo hd, Dalsland, samt i Inlands Fräkne, Inlands Torpe och Lane hd, Bohuslän. Vapen: 14 kulor. Hade 29 sept. 1466 fått jord i Snevringe och Tuhundra hd, Västmanland, samt Österrekarne hd, Södermanland, som morgongåva av Magnus Bengtsson.
Född omkring 1445. [1]
Död mellan 1507 och 1509-02-07.
Ermegard Fickesdotter (Bylow).
Född omkring 1445. [1]
Död mellan 1507 och 1509-02-07.

f Ficke (Vicke) Bylow.
Född. [2]
Död före 1455.


ff Johan (van) Bulow (Bylow).
Född. [2]
Död 1411.
Riddare.


fff Herr Boson Bylow.
Född. [2]


 

fm Dorothea N N.
Född. [2]


 
 

m Hebbla Albrektsdotter (Bydelsbach).
Född. [2]
Död efter 1484.


mf Albrekt Bydelsbach.
Född. [2]

Danskt riksråd.

 
 

mm Anna Eriksdotter (Krummedige).
Född. [2]



mmf Erik Krummedige.
Född. [2]
Död mellan 1438 och 1439.
Danskt drots.


mmm Beata von Thienen.
Född. [2]



Levnadsbeskrivning

Citat ÄSF II-2 s 140: Levde ännu 1507 och efterlämnade enligt arvskiftesbrevet efter henne 1509 jord i Bankekinds, Björkekinds, Hanekinds och Kinda hd, Östergötland, i Västerrekarne och Österrekarne hd, Södermanland, i Snevringe hd, Västmanland, i Glanshammars hd, Närke, i Näs hd, Värmland, i Flundre hd, Västergötland, i Sundals, Tössbo och Valbo hd, Dalsland, samt i Inlands Fräkne, Inlands Torpe och Lane hd, Bohuslän. Vapen: 14 kulor. Hade 29 sept. 1466 fått jord i Snevringe och Tuhundra hd, Västmanland, samt Österrekarne hd, Södermanland, som morgongåva av Magnus Bengtsson.
Född omkring 1445. [1]
Död mellan 1507 och 1509-02-07.

Gifte och barn



Gift 1466-09-28 [1] Magnus (Måns) Bengtsson (Natt och Dag). Citat E V s 389: till Göksholm; småsven hos Engelbrekt och kallas väpnare 1434; överföll och mördade Engelbrekt på den sedermera s.k. Engelbrektsholmen i Mälaren nära Göksholm 1436 27/4 samt tillfångatog hans husfru och tjänare, vilka han dock måste frigiva, då bönderna sökte överrumpla Göksholm; han själv måste jämte sin fader fly till Ringstaholm; fick lejd men gick i k. Eriks tjänst och idkade sjöröveri 1437 i svenska skären; var riddare 1442; återkom om någon tid och förde sin moders vapen 1456 och 1466; hövidsman på Brandaborg 1450; riksråd och lagman i Närke 1451; uppträdde sedan jämte Jöns Bengtsson (Oxenstierna) som en av k. Karls motståndare; utkrävde olagliga fordringar av allmogen i Närke, varöver klagomål anfördes hos riksrådet, inför vilket han måste erkänna, att han därtill ej haft någon rätt; slöt sig senare till Jöns Bengtssons motståndare och deltog i belägringen av Örebro slott 1467; död troligen omkr. 1477, arvskifte hölls efter honom 1479 24/2 och ånyo 1481 24/6.

Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436) hade i ett segerrikt fälttåg erövrat det mesta av södra Sverige. Han var på väg till Stockholm inför ett möte med riksrådet när han, den 27 april 1436, övernattade på en holme i Hjälmaren nära den befästa sätesgården Göksholm, ägd av riksrådet Bengt Stensson Natt och Dag. Där angreps och mördades han av den unge väpnaren Magnus (Måns) Bengtsson Natt och Dag, son till Bengt Stensson. Fadern Bengt Stensson låg i konflikt med Engelbrekt och inspirerade sonen till att mörda Engelbrekt. (Andra källor anger datum för mordet till 3 eller 4 maj -men i den svenska almanackan är Engelbrekts namndag den 27 april). Mordet på hövitsmannen Engelbrekt var visserligen ingen politiskt motiverad handling utan ett led i en privat fejd, men det lömska dådet kom att få politiska följdverkningar i Sverige. För Engelbrekt själv medförde lönnmordet en postum uppgradering av den art som helgon och martyrer får sig till del: han blev en avgudad nationalhjälte, en frihetssymbol som har hållit sig fräsch in i modern tid. Det var hans bisarra lycka att falla offer för en kallblodig mördares yxa just efter sina mest lysande militära triumfer, befrielsen av Sverige. Kort tid efter mordet tvingas mördaren Magnus Bengtsson och hans far fly till Ringstadaholm, varefter han under en tid ägnade sig åt kaperi utanför Östergötlands kust. Vid Söderköpingsmötet med riksrådet i oktober 1436 erhöll Magnus och fadern fri lejd i riket och därefter nämns Magnus namn endast sporadiskt i de historiska dokumenten. Han anslöt sig till kung Erik på Gotland 1439, återvände till Östergötland men tvingades snart fly på nytt. Inte förrän 1443 kunde han slå sig till ro, och under resten av sitt liv skilde sig Magnus Bengtsson inte från övriga svenska stormän. Omkring 1450 tog han säte i riksrådet, han blev lagman i Närke 1451, han gjorde godsaffärer och residerade på Göksholm. Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson
Riddare, riksråd, lagman.
Född. [1]
Död omkring 1477.

Kerstin Månsdotter (Natt och Dag). Född. [1]
Död efter 1519.

Johan Månsson (Natt och Dag). Riksråd, ståthållare.
Född omkring 1470. [1]
Död efter 1520-02-10.



Källor

  1. Elgenstierna, faksimil
  2. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Johan Larssons anor Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.