Gift före 1423-10-14 i Köpenhamn, Danmark (DK) [3]
Ture Stensson Bielke af Åkerö.
Citat EI s 358: till Kråkerum, som han erhöll vid arvskiftet efter fadern 1408, Rävelsta i Altuna sn
(Vm.) m.m.; var riddare 1402 och riksråd 1413; lagman på Öland efter faders död 1408 och ännu
1423 25/5; hövidsman på Piksborg från omkr. 1414; död 1425 och begr. i Vadstena. Genom sitt
första gifte blev han en av sin tids största jorddrottar.
Riddare, lagman.
Född mellan 1370 och 1380. [4]
Död 1425. [3]
Ture Turesson (Bielke af Åkerö).
Citat EI s 358: till Kråkerum och Rävelsta; f. 1425; riddare vid konung Karl Knutssons kröning
1448 29/6; riksråd senast 1450; hövidsman på Axevalla slott 1451, men underhöll härifrån,
såsom anhängare av unionen, en hemlig brevväxling med danskarna, vilket upptäcktes; avsatt
och fången men rymde till Danmark hösten 1452; dömdes jämte de andra förrädiska herrarna att
mista liv, ära och gods 1453 15/9; återkom 1457, när Kristian I uppsteg på Sveriges tron; erhöll
s.å. Kalmar län och slott i förläning samt återinträdde i rådet och utnämndes till marsk och
hövidsman på Stockholms slott; nedgjorde 1463 skoningslöst den bondehär från Uppland, som
reste sig till försvar för ärkebiskopen Jöns Bengtsson, sedan denne blivit av konungen fängslad,
vilket förskaffade honom öknamnet "slaktaren"; försvarade 1464 med tapperhet Stockholms slott
mot Karl Knutsson, men måste uppgiva det åt ärkebiskopen 1465; uppehöll sig därefter på Kalmar
slott; deltog på danska sidan i slaget vid Brunkeberg 1471 10/10; uppgav Kalmar slott åt Sten
Sture 1472 30/3 med förbehåll att återfå sina gods och värdigheter samt bodde sedan på
Kråkerum; ånyo riksråd 1472 till sin död; lagman på Öland; död mellan 1489 1/8 och 1490 1/3
och jämte sin fru begr. i Kronobäcks johanniterkloster i närheten av Kråkerum. Han köpte 1472
av marsken Klaus Rönnow Blidingsholm i Almundsryds sn (Kron.), vilket han gav sin fru till
morgongåva.
Noteringar
Ture Bielke var en stark anhängare av unionen och hade en framträdande roll under
unionsstriderna. Under kriget 1452 var han svensk hövitsman på Axvalla slott men eftersom han
hade kontakt med danskarna tvingades han fly ur landet.
Han återvände 5 år senare med den segrande danske kungen och fick en rad viktiga poster bl.a
som slottshövitsman i Stockholm. År 1463 besegrade han en uppländsk bondehär, vilket gav
honom öknamnet "bondeslaktaren".
Ture Bielke försvarade Kalmar slott mot svenskarna. Hans sätesgård var Kråkerum i östra
Småland.
(Källa: Elgenstierna)
Källor
1) Lars-Olof Larsson - Kalmarunionens tid
Riddare, riksråd, marsk.
Född 1425. [3]
Död 1489-08-01.
|
|
Gift omkring 1426 [1]
Cristiern Nilsson (Vasa).
Citat ÄSF II-1 s 104: Nämnes tidigast 20.9 1396 och var redan då riddare, varför han kanske -
liksom sin systers make Tord Bonde Röriksson - dubbats vid kung Eriks hyllning vid Mora stenar
23.7 1396. Blev mellan 1385 och 1401 häradshövding i Seminghundra hd, Uppland, vilket han
var ännu 1434. Nämnes tidigast 1413 som riksråd. Blev senast 1418 den 1417 avlidne svågern
Tord Bonde Körikssons efterträdare som hövitsman på Viborg, vilket han var till sin död. Blev
mellan 18.10 och 26.10 1435 drots, vilket han var till sin död. Innehade även Nyköping mellan
1437-1439. Hans sätesgård var sannolikt Björnö i Frötuna sn, Frötuna och Länna skplg, Uppland,
men senare Revelsta i Altuna sn, Simtuna hd, Uppland. Förutom annan jord i Frötuna och Länna
skplg samt Simtuna hd innehade han jord i Bro och Vätö skplg samt i Färentuna, Hagunda,
Lagunda, Lyhundra, Långhundra, Näringshundra, Olands, Seminghundra, Sjuhundra, Sollentuna,
Torstuna, Trögds, Vaksala, Åsunda, Ärlingshundra och Örbyhus hd samt Stockholms norra malm,
Uppland, i Norrbo, Siende och Snevringe hd, Västmanland, i Glanshammars och Hardemo samt
Sundbo hd, Närke, i Hölebo, Selebo och Västerekarne, Åkers och Österrekarne hd, Södermanland,
samt i Aska, Björkekinds, Bobergs, Dals och Östkinds hd, Östergötland. Som förläning innehade
han 1438 Hagunda, Lagunda, Simtuna, Torstuna och Åsunda hd, Uppland, samt den närmast
Björnö liggande delen av Roden, varjämte han även fick Gästrikland. Dog 29.4 1442 på Viborgs
slott och begravdes 29.6 s.å. i Stockholms gråbrödrakloster. Vapen: vase.
Noteringar (CD-n nordiska historiska personer)
Krister Vasa, ståthållare (hövitsman) i Visborg 1417, riksdrots 1435, rikshövitsman 1436.
Krister blev dubbad till riddare redan 1396. Han stod högt i gunst hos änkedrottning Margareta
och än mer hos fostersonen Erik, som i över 40 år var kung över nordens tre riken. Som
länsherre kunde han agera ganska självständigt, men var samtidigt ett pålitligt stöd för kung Erik
både militärt och inom det svenska riksrådet.
Mot Karl Knutsson Bonde drog Krister dock till slut det kortaste strået och på nyåret 1439
fängslades den gamle drotsen på sin gård Rävelsta i södra Uppland och tvangs överlämna sina
slott och län till Karl Knutsson Bonde. Men han fick upprättelse av den nye unionskungen Kristofer
och dog som länsherre på Viborg 1442.
Krister (Cristiern) Nilsson på Björnö i Frötuna kallade den tyskbaltiske adelsmannen Henrik
Scherembeke sin "om" (frände). Anmärkningsvärt är att det i Sverige ovanliga förnamnet Cristiern
också förekom i släkten Scherembeke och att Vasas svårtolkade vapen i hög grad liknar
Scherembeke-vapnet.
Krister Nilssons son riksrådet Karl Kristersson, död 1440 blev far till Kettil Karlsson och till Erik
Karlsson. Karl Kristerssons halvbror riksrådet Johan Kristersson (död 1477) på Rydboholm i
Uppland var far till riksråden Krister Johansson (död något av åren 1494-97) på Örby i Uppland
och Erik Johansson.
(Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? m. fl.)
Källor
1) Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare
Riddare, riksråd, drots.
Född omkring 1365. [1]
Död 1442-04-29 i Viborg, Ryssland. [2]
Begravd 1442-06-29 i Gråbrödraklostret, Riddarholmen (AB).
Johan Christiernsson (Vasa).
Riddare, riksråd.
Född 1426. [1]
Död 1477-06-04.
|
|