1589-09-08 [2]
Erik Stake.
Citat E VII s 527: till Hönsäter i Österplana sn (Skarab.), Forsby i Knivsta sn (Sth.) samt Maltorp i
Våxtorps sn (Kalm.) och Brännegården i Säters sn (Skarab.), av vilka han erhöll de tre
sistanämnda genom sitt gifte; var 1594 hertig Carls kammarjunkare; bemälde hertigs marskalk
s.å.; hans furstl. råd och ståthållare över Vadsbo härad i Västergötland samt på Dalsland 1595;
ståthållare över Älvsborg och Nylöse stad med underliggande län 1597 29/3; åter ståthållare
därst. 1598 8/8; död s.å. 29/8 enl. huvudbaneret i Medelplana gamla kyrka. "Han stod i mycken
nåd hos hertig Carl; bjöds 1589 den 30 juli av honom att bevista dess förra gemåls begravning
och den 22 juni 1592 att möta den senare gemålen i Jönköping; skickades av samma hertig år
1594 till riksens råd i frågan om katolska religionsfriheten "
Furstl råd, ståthållare.
Född. [1]
Död 1597. [2]
Anna Stake.
Född 1591-05-12 i Hönsäter, Österplana (R). [1]
Död 1672-03-26 i Tunarp, Sandhem (R).
Olof Eriksson Stake.
Landshövding.
Född 1593-07-24 i Hönsäter, Österplana (R). [1]
Död 1664-11-21 i Årnäs, Forshem (R).
Margareta Stake.
Född. [1]
Christina Stake.
Död ogift före 1629.
Född. [1]
Harald Eriksson Stake.
Citat E VII s 528: friherre till Vik, herre till Hönsäter i Österplana sn och Lilla Bjurum i Vättlösa sn
(båda i Skarab.); Ökna i Bogsta sn (Söd.) och Forsby i Knivsta sn (Sth.); 1598 20/6 på sin
färdernegård Hönsäter; kammarpage hos hertig Johans av Östergötland gemål, hertiginnan Maria
Elisabet 1614; kammarjunkare hos konung Gustaf II Adolf 1618; tog 1620 tjänst i Holland vid
prins Moritz av Oranien livgarde; fänrik vid översten Johan Reuters reg. i Sverige 1623; kornett
vid Upplands ryttare 1624; häradshövding i Stranda härad i Kalmar län 1625 20/6; löjtnant vid
Västgöta kavallerireg. 1627; ryttmästare därst. 1629 8/9; major 1634; överstelöjtnant 1635 3/7;
överste för reg:t 1638 20/4; landshövding i Skaraborgs län 1648 29/9; friherre 1654 4/4 och
skrev sig friherre till Vik (introd. s.å. under nr 47); i landshövdingsbeställningen konfirmerad 1655
2/7; generalmajor av kavalleriet 1657 9/4; guvenör i Bohuslän 1658 27/3; riksråd s.å. 22/4;
generallöjtnant 1659 30/12; krigsråd 1664 24/2; åter guvenör i Bohuslän s.å. 17/9; avsked från
sina ämbeten 1677 8/4; död s.å. 28/9 på Hönsäter, dit han sjuk blivit flyttad från Kunghäll och
begr. i Östeplana kyrka. " Han sändes 1620 i aug. av konung Gustaf II Adolf och på hans
bekostnad till Holland för att lära sig krigskonsten samt utmärkte sig redan då i slaget vid Fleurus
den 19 aug. 1622, i det han genom sin dristiga tapperhet räddade hertigen av Braunschweig ur
spanjorernas händer; följde konung Gustaf II Adolf ut i tyska kriget och frälsade honom vid
Burgstall, ej långt från lägret vid Würten år 1631, från att bliva tagen till fånga, genom att han
med sitt kompani angrep och drev på flykten ett helt kejserligt regemente, varvid han själv blev
blesserad i huvudet; berömdes högligen för denna tappra gärning av konungen, som sedan fäste
honom vid sin personliga tjänst, under vilken han deltog i de följande händelserna vid Leipzig,
Halle, Leck, Erfurt, Würtzburg, Donauwerth, Nürnberg och sist vid Lützen, där konungen
stupade; bevistade sedan slagen vid Nördlingen, Hirschfeld, Dömitz, Wolfshagen och Wittstock
samt erövringen av Werber skans; överraskade den 2 nov. 1635 med blott 300 man den befästa
staden Lüben, där han fick mycket byte, men blev kort därefter i en skärmytsling med
brandenburgarna illa skjuten i kindbenen och fick tungan genomstungen samt fördes fängsligt till
Köningsberg, varifrån han utväxlades 1637; övervar sedermera erövningen av Torgau,
stormningen av Leipzig samt träffningarna vid Dömitz, Leuthen och Perleberg; visade hemma i
landet mot danskarna lika prov på tapperhet, i det han den 16 april 1644 vid Hasslebro i Skåne
nedgjorde 700 snapphanar, slog danska generalerna Krabbe vid Örgryte och Hannibal Sehestedt
vid Göteborg och Lerje; fick 1657 befälet över de trupper, som skulle agera mot norska gränsen
och slog, samfällt med andra, fienderna vid Tjurholmen, Genevads bro, Hjärtum, Partille,
Svarteborg och Uddevalla, men belägrade trenne gånger förgäves Hald (Fredrikshall) i Norge samt
fick för sitt tappra försvar till skänks av Carl X Gustaf ett lantgods i Ermeland och en guldkedja;
emottog slutligen efter freden styrelsen av Bohuslän, där han anlade och förbättrade fästningarna
Carlsten, Gustafsborg och Bohus samt inrättade landet på svenskt sätt"
Friherre, landshövding, guvenör.
Född 1598-06-20 i Hönsäter, Österplana (R). [1]
Död 1677-09-28 i Hönsäter, Österplana (R).
Begravd i Österplana kyrka, Österplana (R).