Ansedel Bengt "Snivil" Folkesson

Magnus Minnesköld Bengtsson (Folkungaätten). Noteringar Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gården Bjälbo, belägen i Göstrings härad, Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare del Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl. Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210. Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison) Platsen Gestilren Platsen, som länge alltså var okänd, kunde för bara några år sedan av Lars Otto Berg spåras till nuvarande Gästre by i sydvästra Uppland, alldeles nära Sparrsätra, där ett annat berömt folkungaslag stod en generation senare. Gästre, eller möjligen en del av byn, skrivs ännu på 1600 -talet Gestilren, och det är knappast någon tvekan om att det här verkligen är platsen för slaget. På 1600-talet fanns här ännu en plats som kallades "Sverkers backe", och som skulle peka ut den plats där kung Sverker stupat (eller i folktron snarare kanske begravts). Lokaliseringen har också fått stöd av flera forskare, och den har stor princi)iell betydelse. Därmed finns nämligen ett bevis för att maktkampen nu flyttar ifrån Västergötland och upp till Mälardalen. Om de tidigare bataljerna utkämpats mycket i gränsområdena med danskarna, så tycks nu framgent kampen ske inom landet. Det handlar uppenbart mycket om att slutgiltigt inlemma Svitjod i projektet Sverige. Källor 1) Västgötalagens lagmanslängd 2) Henrik och Fredrik Lindström - Svitjods undergång
Storman.
Född omkring 1150. [1]
Död 1210-07-15.

Birger "Brosa" Bengtsson (Folkungaätten). Noteringar Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap. Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

Källor 1) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden 2) Dick Harrison - Jarlens sekel
Sveriges jarl 1174-1202.
Född omkring 1161. [1]
Död 1202-01-09 i Visingsö (F).

Karl "den döve" Bengtsson (Folkungaätten). Noteringar Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende"). Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket. Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled. Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige. Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat. Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstampav brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson. Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson. Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson
Jarl.
Född omkring 1165. [1]
Död 1220-08-08 i Estland.