Ansedel Ulf Torkelsson

-1026?

Noteringar I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids (Astrid) make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.
Jarl i Danmark.
Född. [1]
Död omkring 1026 i Roskilde, Danmark .
Ulf Torkelsson.
Född. [1]
Död omkring 1026 i Roskilde, Danmark .
Jarl i Danmark.
     
 
   
 
     
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Noteringar I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids (Astrid) make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.
Jarl i Danmark.
Född. [1]
Död omkring 1026 i Roskilde, Danmark .

Gifte och barn



Gift [1] Estrid av Danmark (Svensdotter). Prinsessa ?.
Noteringar I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen. Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.
Född. [1]

Sven II av Danmark (Estridsson). Noteringar Den norske kungen Harald "Hårdråde" fick sitt tillnamn p g a sin hårdhet mot stormännen. Harald skickade oavbrutet norska vikingaflottor att förhärja Danmarks kuster, och Sven Estridsson, som en augustikväll 1062 angriper honom vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust, lider själv ett förkrossande nederlag. Flera hundra vikingaskepp deltog enligt källorna i slaget utanför Halmstad. Harald Hårdråde lyckas personligen erövra Svens skepp sedan Sven själv med nöd klarat sig i land. Fred sluts i alla fall till sist på norsk-danska gränsen i Göta älv. Sven var gift fyra gånger och hade utomäktenskapliga barn. Fem utomäktenskapliga barn blev kungar i Danmark - utöver dessa fem söner är ytterligare tio utomäktenskapliga söner och fyra döttrar nämnda i de historiska källorna. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------- I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild. Men väl gifta insåg kyrkan genom ärkebiskopen Adalbert i Hamburg att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning. År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara. Källor 1) Danska kungahusets officiella hemsida - www.kongehuset.dk/ 2) Mats G. Larsson - Tre gälder i England - i vikingarnas kölvatten över Nordsjön
Kung i Danmark 1047-1074.
Född omkring 1020. [1]
Död 1076-11-27.



Källor

  1. CD- Historiska-personer.nu-Christer Engstrand
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Johan Larssons anor Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.