Ansedel Kristern Bengtsson (Oxenstierna af Eka och Lindö)

Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna af Eka och Lindö). Citat E V s 591: friherre till Mörby och Steninge samt herre till Årsta i Brännkyrka sn (Sth.), Gäddeholm i Irsta sn (Vm.) och Fånö i Löts sn (Upps.); uppgives varit munk i Sigtuna kloster på 1520-talet; var väpnare 1525 9/3; sändes av konung Gustaf med uppdrag till Finland 1530; fick 1538 5/2 i förläning Bro, Vätö och Börstils snr i Uppland; i slottsloven på Stockholms slott s.å. 16/5; riksråd 1544 (ed 20/1); åter slottsloven i Stockholm 1549 4/10; fick 1560 16/11 i förläning hela Frösåkers härad i Uppland och innehade därjämte 1562 även Haverö sn; friherre 1561 29/6 vid konung Erik XIV:s kröning; fick s.å. 15/8 friherrebrevet; förordnades 1563 bland legaterna till Hessen i konung Erik XIV:s frieriärende; amiral över hela flottan 1568 1/7; ståthållare i Estland s.å. 12/10; riksmarsk samt lagman i Södermanland 1569; återkallad från Estland och Livland 1570 i sept.; död 1585 3/4 på Steninge och begr. i Uppsala domkyrka. " Var 1542 den 2 nov. bland dem, som i Linköping å konung Gustaf I:s vägnar dagtingade med Nils Dacke; beseglade 1544 13/1 Västerås arvförening, 1560 30/6 konung Gustaf I:s testamente samt 1561 15/4 ständernas bevillning, varvid han kallade sig Gabriel Christiersson till Mörby; blev jämte övriga legater till Hessen i några år kvarhållen i Danmark; höll efter återkomsten därifrån 1568 jämte andra samtal med ryska legaterna i frågan om Catharina Jagellonicas utleverering; blev 1570 den 8 jan. vid Revals slotts överaskande tillfångatagen av Claes Kursell, men frigjordes kort därefter, då slottet återtogs; fick 1572 befallning om konung Erik XIV:s förvaring, då han ledsagade honom från Gripsholm till Västerås; stod 1584 29/11 i Nyköping fadder åt prinsessan Catharina, hertig Carls dotter; skall varit av ett mycket häftigt sinnelag, men i sina ämbeten rättvis och driftig. Han ägde omkr. 560 gårdar; tillbytte sig år 1559 av konung Gustaf I Rånäs i Roslagen mot andra gods, samt anlade 1570 Mörby slott, å vars portal Oxenstierna- och Trollevapnen voro uthuggna"

Gabriel Kristersson blev stamfar för Oxenstiernorna under 1600-talet. Som ende efterlevande till en stor medeltidssläkt blev han en av sin tids största jordägare, överträffad bara av Svante Sture, Sten Sture den yngres son, en av dem som Erik XIV lät hugga ned i Uppsala 1567. Under 1300- och 1400-talen hade Oxenstiernorna samlat nya gods i Svealand, i Uppland, Västmanland och Södermanland, i takt med att familjen befäst sin ställning som en av de stora rådssläkterna. Gabriel Kristersson blev riksråd senast 1540. Han blev en av landets rikaste män. Elva av hans barn levde till vuxen ålder. Det var i denna generation man började använda släktnamnet Oxenstierna. Namnet har ingenting med stjärna att göra, utan upprinnelsen är pannan - tyska Stirn - som oxhornen sitter på. Ochsenstirn sade bröderna när de presenterade sig för gästande tyskar - och av det blev snart Oxenstierna, som låter bättre än Oxpanna. (Källa: Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna).
Friherre, riksråd, riksmarskalk.
Född. [1]
Död 1585-04-03 i Steninge, Husby-Sjuhundra (AB).