Ansedel Ragnhild N N

-1262

Citat ÄSF I-1 s 40: Vid en arvuppgörelse 1269 efter den 1260 avlidne junkern Karl Ulfsson, son av jarlen Ulf Fase, nämnes Magnus son Bengt främst bland arvingarna; vid beseglingen använde han sin fars sigill, som visar ett upprest gående lejon över tre balkar. Eftersom både Magnus och hans hustru överlevde junker Karl, måste endera av dem varit den ursprunglige arvtagaren. En av dem, troligen Ragnhild, torde ha tillhört samma syskonkrets som endera junker Karls föräldrar.
Född [1] .
Död 1262.

Ragnhild N N
Född [1] .
Död 1262.

Relationer och barn

Gift.
Magnus Bengtsson (Folkungaättens lagmansgren). Citat ÄSF I-1 s 40: Var lagman i Östergötland, såsom sådan nämnd första gången 1247, och även fogde på Kalmar slott. Lagmansämbetet innehade han till sin död 1263. Vid en arvuppgörelse 1269 efter den 1260 avlidne junkern Karl Ulfsson, son av jarlen Ulf Fase, nämnes Magnus son Bengt främst bland arvingarna; vid beseglingen använde han sin fars sigill, som visar ett upprest gående lejon över tre balkar. Eftersom både Magnus och hans hustru överlevde junker Karl, måste endera av dem varit den ursprunglige arvtagaren. En av dem, troligen Ragnhild, torde ha tillhört samma syskonkrets som endera junker Karls föräldrar.

Noteringar Källa: Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
Lagman, fogde på Kalmar slott
Född [1] .
Död 1263.

Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren). Citat ÄSF I-1 s 40: Var lagman i Östergötland, nämnd som sådan första gången 1269. Nämnes som medlem av riksrådet 11.9 1288. Skall ha dragit ut på pilgrimsfärd 1289. Ånyo verksam som lagman 1291-1292. Uppgives ha dött 1294, vilket dock synes stå i viss strid med det faktum, att sonen Magnus nämnes som lagman redan 1293. Sigill: 1) ett upprest åt vänster gående lejon, 2) ett upprest åt höger gående lejon över tre balkar.

Noteringar Bengt Magnusson, död 1294, riddare och lagman. Bengt Magnusson tillhörde Folkungaättens s.k. lagmansgren och var möjligen brorsonsson till Birger Jarl. Han var lagman i Östergötland och deltog bl.a. i Alsnö möte och ingick i Magnus Ladulås råd. Bengt Magnusson blev i sitt andra gifte med Sigrid "den fagra" morfar till den heliga Birgitta. Sigrid "den fagra" var en lågättad kvinna i utkanten av Sparreätten. Giftemålet gav redan på 1400-talet upphov till den romantiska men till största delen uppenbart oriktiga berättelse som genom Frans Hedbergs skådespel från 1865 blivit känd som "Bröllopet på Ulfåsa".
Lagman "heliga Birgittas morfar"
Född [1] .
Död 1294.

Ulfhild Magnusdotter (Folkungaättens lagmansgren). Född [1] .
Död mellan 1269 och 1279-10-11.

Källor

Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.