Ansedel Sven I Tveskägg av Danmark (Haraldsson)

0960?-1014

Noteringar Sven Tveskägg efterträdde sin far, Harald Blåtand, som kung i Danmark den 1 november 986. Sven hade blivit döpt redan som liten med ingen mindre än den tyske kejsaren Otto som fadder. Och fastän både han och hans far Harald Blåtand då blivit tvångsdöpta behöll Harald den kristna tron under hela resten av sitt liv. Sven däremot återgick till hedendomen när han nått vuxen ålder, säger Adam av Bremen, och gjorde dessutom uppror mot sin kristne far, som gjort sig impopulär bland rikets hedniska stormän. Sven Tveskägg hade länge funderat på England. Han hade angripit London redan 994 och visste, vis av många danagälder, att en engelsk kung kunde klämma fram många vackra slantar. Varför nöja sig med en del av dem? Varför inte bli kung av England själv och ta dem allihop? Dessutom hade Sven vissa personliga aversioner mot den engelske kungen Ethelred. Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994; i anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med. Det var Ethelred som anstiftade masslönnmorden på danskar 1002 och ett av offren var Svens syster Gunnhild. På senare tid hade Svens jarl Torkel den höge skött hanteringen av plundringstågen mot England, men nu hade Torkel övergått till kung Ethelreds tjänst. Alltså fick Sven sköta detta själv. Han genomförde, som den duktige härförare han var, ett snabbt och klokt fälttåg. Snart flydde Ethelred till sin svåger i Normandie. Sven Tveskägg hade nått sitt mål och erövrat England, men när han hade alla dessa rikedomar framför sina fötter, dog han den 3 februari år 1014. Han dog helt oväntat i sin säng. De äldsta källorna säger ingenting om dödsorsaken, men både sagorna och engelska 1100-talskällor har desto mer att förtälja; det var Edmund den helige som tog livet av Sven, berättar de, den kung i Östangeln som på 800-talet led martyrdöden för Lodbrokssönernas pilar! Detta skulle vara hämnden för att Sven hotat bränna ner den kyrka i Suffolk, där helige Edmunds reliker vilade och pina prästerna på mer än ett sätt. Han hade dessutom till och med haft mage att fälla föraktfulla ord om martyrkungen och - kanske allra värst - vågat påstå att denne inte alls var något helgon. Sven Tveskägg var sannolikt initiativtagare till den stadsliknande bebyggelse år 990, som blev staden Lund. Länge trodde man att det var Svens son, Knut den store, som grundade Lund omkring 1020.

Källor 1) Alison Weir - Britainīs royal families 2) Dick Harrison & Kristina Svensson - Vikingaliv
Kung i Danmark ca 986-1014, kung i England 1013-1014.
Född omkring 960. [1]
Död 1014-02-03 i England (GB).
Begravd i Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark (DK).

Sven I Tveskägg av Danmark (Haraldsson).
Född omkring 960. [1]
Död 1014-02-03 i England (GB).
Kung i Danmark ca 986-1014, kung i England 1013-1014.

f Harald I Blåtand av Danmark (Gormsson).
Född 910. [1]
Död 987 i Danmark (DK).
Kung i Danmark c:a 958-c:a 987.


ff Gorm den gamle av Danmark.
Född. [1]
Död 958 i Danmark (DK).
Kung i Danmark.

 
 

fm Tyra Dannebod.
Född. [1]

Drottning i Danmark.

 
 

m Gunhild N N.
Född. [1]
Död omkring 1015.

   
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Noteringar Sven Tveskägg efterträdde sin far, Harald Blåtand, som kung i Danmark den 1 november 986. Sven hade blivit döpt redan som liten med ingen mindre än den tyske kejsaren Otto som fadder. Och fastän både han och hans far Harald Blåtand då blivit tvångsdöpta behöll Harald den kristna tron under hela resten av sitt liv. Sven däremot återgick till hedendomen när han nått vuxen ålder, säger Adam av Bremen, och gjorde dessutom uppror mot sin kristne far, som gjort sig impopulär bland rikets hedniska stormän. Sven Tveskägg hade länge funderat på England. Han hade angripit London redan 994 och visste, vis av många danagälder, att en engelsk kung kunde klämma fram många vackra slantar. Varför nöja sig med en del av dem? Varför inte bli kung av England själv och ta dem allihop? Dessutom hade Sven vissa personliga aversioner mot den engelske kungen Ethelred. Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994; i anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med. Det var Ethelred som anstiftade masslönnmorden på danskar 1002 och ett av offren var Svens syster Gunnhild. På senare tid hade Svens jarl Torkel den höge skött hanteringen av plundringstågen mot England, men nu hade Torkel övergått till kung Ethelreds tjänst. Alltså fick Sven sköta detta själv. Han genomförde, som den duktige härförare han var, ett snabbt och klokt fälttåg. Snart flydde Ethelred till sin svåger i Normandie. Sven Tveskägg hade nått sitt mål och erövrat England, men när han hade alla dessa rikedomar framför sina fötter, dog han den 3 februari år 1014. Han dog helt oväntat i sin säng. De äldsta källorna säger ingenting om dödsorsaken, men både sagorna och engelska 1100-talskällor har desto mer att förtälja; det var Edmund den helige som tog livet av Sven, berättar de, den kung i Östangeln som på 800-talet led martyrdöden för Lodbrokssönernas pilar! Detta skulle vara hämnden för att Sven hotat bränna ner den kyrka i Suffolk, där helige Edmunds reliker vilade och pina prästerna på mer än ett sätt. Han hade dessutom till och med haft mage att fälla föraktfulla ord om martyrkungen och - kanske allra värst - vågat påstå att denne inte alls var något helgon. Sven Tveskägg var sannolikt initiativtagare till den stadsliknande bebyggelse år 990, som blev staden Lund. Länge trodde man att det var Svens son, Knut den store, som grundade Lund omkring 1020.

Källor 1) Alison Weir - Britainīs royal families 2) Dick Harrison & Kristina Svensson - Vikingaliv
Kung i Danmark ca 986-1014, kung i England 1013-1014.
Född omkring 960. [1]
Död 1014-02-03 i England (GB).
Begravd i Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark (DK).

Gifte och barn



Gift 996 i Kungälv (O) [1] Sigrid Storråda. Noteringar Sigrid Storråda, sagodrottning eller kungamoder? Inga säkra bevis finns för Sigrids existens och hennes existens bestrids av många moderna historiker. Olika historiska källor ger divergerande uppgifter om Sigrid Storråda: isländska källor, Saxo, Adam av Bremen, Carl Grimberg, danska och polska källor. I Svensk uppslagsbok har L. Weibull en version och i Släkt och Hävd finns en annan version av professor Sten Carlsson. Enligt Saxo och vissa isländska källor skall Sigrid först ha varit gift med sveakungen Erik Segersäll, med vilken hon fick sonen Olof Skötkonung. Efter Eriks död (eller möjligtvis några år tidigare) drog hon sig tillbaka till sina gods i Västergötland. Efter frierier av småkungar, som Sigrid gjorde sig kvitt genom att bränna dem inne, kom hon och Norges kung Olav Tryggvason överens om giftermål. Det kom dock till en dramatisk brytning och Sigrid gifte sig i stället med Danmarks kung Sven Tveskägg Slaget vid Svolder i Öresund (utanför Ven?) skall ha varit en följd av hennes uppvigling av maken, Danmarks kung, och sonen, Sveriges kung, mot Olaf Tryggvason av Norge. _____________________________________________________________________ Efter att ha studerat olika källor, kan vår uppfattning om Sigrid Storråda sammanfattas på följande sätt: Sigrid Storråda var förmodligen dotter till den västergötske vikingen och hövdingen Skoglar- Toste. Hon gifte sig med Erik Segersäll och födde sonen Olof Skötkonung c:a år 975. Men Erik försköt (skilde sig från) sin gemål Sigrid och gifte om sig med en polsk prinsessa, som i Norden tog namnet Gunhild. Giftemålet var ett led i Eriks Östersjöpolitik. Gunhild blev sedan änka, när Erik dog år 995. Sigrid kan ha varit 20-25 år när hon skildes från Erik. Efter att ha skilt sig från Erik, flyttade Sigrid förmodligen en tid till sina gods i Västergötland, men därefter till Danmark. Sonen Olof följde med i en form av landsflykt till Danmark, där Sigrid gifte om sig med Danmarks kung Sven Tveskägg. Hon bör då ha varit c:a 25 år gammal. Enligt dansk historia hade Sven Tveskägg fyra barn - 2 söner, Harald och Knut (den store) och 2 döttrar. Sigrid var med säkerhet mor till två söner och en dotter. Äldst var sonen Harald, som bör ha fötts c:a år 994 medan Knut föddes c:a 997. Erik Segersäll höll Danmark som erövrat land fram till sin död 995, därefter fick Sven Tveskägg i Danmark sitt rike och sin krona tillbaka. Den första statsmannagärning, som Olof Skötkonung utförde, var att insätta Sven Tveskägg och sin mor Sigrid Storråda på Danmarks tron. År 1013- 1015 sände Olof trupper från Sverige för att hjälpa sin halvbror Knut den store i hans fälttåg att erövra England. Sigrid bör ha dött c:a år 1000; dödsåret varierar i olika källor från 995 (vilket förefaller omöjligt) till 1013. Efter Sigrids död gifte Sven Tveskägg om sig med Eriks änka, den polska prinsessan Gunhild. Men Sven var tydligen inte nöjd med sin nya maka, eftersom han senare även försköt henne. Gunhild flyttade då till Vendland (Pommern), där brodern Boleslav I av Polen (992 - 1025) var kung, men efter Svens död år 1014 hämtade Harald och Knut den store hem henne igen till Danmark. Sigrid Storråda liv kan sammanfattas på följande sätt: Hon var gift med två kungar, Erik Segersäll i Sverige och Sven Tveskägg i Danmark. Hon var mor till tre söner, vilka alla blev kungar: Olof Skötkonung, Knut den store och Harald. En av dem blev Europas mäktigaste furste - Knut den store av Danmark. Hon var dotter till en svensk storman, som antagligen bodde i Västergötland, är en stor historisk kvinna, som bör få ett eftermäle i historien bland den heliga Birgitta och unionsdrottningen Margareta. (Uppgifterna om Sigrid Storråda är mycket osäkra och skall därför läsas mycket kritiskt.)
Drottning i Sverige och Danmark.
Född. [1]
Död 1000.

Estrid av Danmark (Svensdotter). Prinsessa ?.
Noteringar I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen. Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.
Född. [1]



Källor

  1. CD- Historiska-personer.nu-Christer Engstrand
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Johan Larssons anor Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.