|
Gift [1]
Ulvhild Håkansdotter.
Notiser
Ulvhild, drottning i Sverige, av norsk börd, gift med Inge d. y. och därefter med Sverker d.ä.
Ulvhild Håkansdotter är den svenska drottningslängdens verkliga "femme fatale", en
manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av italienska renässansdimensioner.
Ulvhild föddes ca 1095 som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av
Finn Skjalges ätt).
År 1116 gifte hon sig med svenska kungen Inge den yngre. År 1118 sägs hon ha lurat Inge att
mörda hans samregent och äldre bror kung Filip. År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i
Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild och stormannen Sverker Kolsson, som
kan ha varit drottningens älskare.
Ulvhild gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels
Svendsson av Danmark. Samma år sägs hon ha övertalat Magnus att mörda hertig Knud Larvad
samt Sverker att med list besegra sina motståndare bland svearna och västgötarna. År 1132
lämnade hon kung Niels (som dog under outredda omständigheter kort där på, 1134) och ingick
ett tredje gifte: med Sverker nu relativt obestridd kung i Sverige. År 1135 blev hon mor till Karl
Sverkersson, sedemera kung i Sverige.
Hon upplät 1143 kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan därför ses som grundare
av Alvastra kloster, senare även Nydala, Varnhem och Gudhem.
Källor
1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
År 1148 avled hon, troligen på Alvastra kungsgård.
Drottning i Sverige 1116-1125 och 1134-1148.
Född 1095. [1]
Död 1148 i Alvastra, Västra Tollstad (E).
Karl VII Sverkersson (Sverkerska ätten).
Noteringar
Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167. Han är den första kände av våra kungar
som bar titeln »svears och götars konung«.
Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en
storman i Skåne.
Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem
försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han
avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby.
Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande
Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.
Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.
År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade
han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.
Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på
Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.
Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg
hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut
Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till
Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek
planterad på platsen som ett minne av händelsen.
Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från
Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första
cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för
att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en
enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet
togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti
1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta
enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.
Källor
1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
2) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden
3) Maja Hagerman - Spåren av kungens män
Kung i Sverige 1161-1167.
Född 1135. [1]
Död 1167-04-12 i Visingsö (F).
Sune Sijk (Sverkersson).
Notiser
Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under
sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via
Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa
förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns
och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...
Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt
fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen
Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun
utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i
Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades
hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k.
Folkungaätten.
Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter
ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade
Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra -
brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.
Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En
grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.
Hertig.
Född omkring 1148. [1]
Död omkring 1220.
|
|
Gift omkring 1148 [1]
Rikissa (Swentoslawa) av Polen (Boleslavdotter).
Noteringar
Rikissa, drottning i Sverige, dotter till Boleslav III av Polen.
Rikissa gifte sig på 1140-talet med den svenske kungen Sverker d. ä., efter att tidigare ha varit gift
med först en dansk, senare en rysk prins, Volodar.
Volodar kom från Novgorodsläkten, som i flera generationer varit knuten till de nordiska
kungasläkterna, men sökte också anknytning till Rikissas polska släkt. Den blivande danska
drottningen Sofia var dotter i äktenskapet med Volodar.
Rikissas tredje giftemål med Sverker hade också politiska motov: kung Sverker ville förmodligen
"överta" de anhängare, som hade stött Magnus, när han var herre i Västergötland. Rikissa, å sin
sida, hoppades förmodligen att hennes son, Knut, skulle få stöd. Han var också i Sverige för att få
hjälp i sin roll som dansk tronkrävare.
Sverker och Rikissa hade sonen Boleslav, som efter sin far fick i arv gods, som i sin tur gick vidare i
arv till hans halvsyster Sofia och därmed kom till den danska kungasläkten.
Rikissa överlevde tre män och var mor till två kungar, vars öden i båda fallen slutade olyckligt.
Källor
1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
2) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden
Drottning i Sverige 1140-1156.
Född omkring 1106 i Polen. [1]
Död 1160.
|
|