Ansedel Algot Bryniolfsson (Algotssönernas ätt)

1228?-(1298..1302)

Citat ÄSF I-1 s 2: Torde ha varit född senast omkring 1228 och omtalas första gången 1260. Nämnd som lagman i Västergötland 1270--1288. Avled något av åren 1298-1302. Ägde bl.a. jord i Göstrings hd i Östergötland. Sigill: äldst en fyrbladig ros i fyrstyckad sköld, senare endast ett stort A.

Noteringar Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten. Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar. (Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel) Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
Lagman
Född omkring 1228 [1] .
Död mellan 1298 och 1302.


Algot Bryniolfsson (Algotssönernas ätt)
Född omkring 1228 [1] .
Död mellan 1298 och 1302.
Lagman
     
 
   
 
     
 
   
 

Relationer och barn

Gift före 1260 [1] .
Margareta Petersdotter (Näf). Född [1] .
Död före 1274-03-06.
Bryniolf Algotsson (Algotssönernas ätt). Född före 1248 [1] .
Död 1317-02-07.
Biskop i Skara [1] .
Magnus Algotsson (Algotssönernas ätt). Citat ÄSF I-1 s 3: Omtalas tidigast i brev från år 1298. Troligen identisk med den Magnus Algotsson, om vars lösgivande drottning Märta bad konung Birger vid deras bröllop 1298, och med den "dominus" Magnus Algotsson, som vid pingstiden 1309 i en sjöstrid vid Kalvsund i södra Bohusläns skärgård dödades av norrmän. Åren 1298 och 1299 omtalas gods i "Näsi", som han har avhänt Ragvald Mule. Enligt Utter förde han år 1308 ett griphuvud i sitt vapen.
Riddare ?
Född [1] .
Död omkring 1309.
Karl Algotsson (Algotssönernas ätt). Född [1] .
Död Halshöggs 1289 i Händelö, Norrköpings Hedvig (E).
Riddare
Folke Algotsson (Algotssönernas ätt). Citat ÄSF I-1 s 4: Kallades dominus och var således troligen riddare. Antagligen död i Norge senast 1310.

Noteringar Svantepolk och Benedicta placerade döttrarna Katarina och Ingrid i Vreta kloster. Katarina blev abbedissa där och Ingrid blev bortrövad ur klostret av stormannen Folke Algotsson. De flydde också till Norge och efter Folkes död återvände Ingrid till Vreta och efterträdde sin syster som abbedissa. Märkliga händelser: först blev Benedictas mor Helena, sedan Benedicta själv och slutligen Benedictas dotter Ingrid bortrövade från Vreta kloster. Folke Algotsson, son till lagmannen Algot Brynolfsson, orsakade en konflikt med kung Magnus ”ladulås” när han bröt mot en edsöreslag genom att röva bort Ingrid, dotter till kung Magnus gode vän och tillika riksråd Svantepolk Knutsson. Det blev inte bättre av att Ingrid redan var trolovad, till råga på allt med den danske stormannen (sedemera drotsen) David Torstensson. Ingrid bortfördes till Norge, dit också flera medlemmar av Algotssönernas krets i sinom tid flydde. Kung Magnus använde synnerligen hårda nypor för att komma tillrätta med brudrövaren och hans familj. (Källa: Dick Harrison – Jarlens sekel) Källor 1) Tore Skeie - Jungfrun från Norge
Riddare
Född [1] .
Död 1310 i Norge.

Källor

  1. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister   

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.