Gift
före 1260
[1] .
Algot Bryniolfsson (Algotssönernas ätt).
Citat ÄSF I-1 s 2: Torde ha varit född senast omkring 1228 och omtalas första gången 1260.
Nämnd som lagman i Västergötland 1270--1288. Avled något av åren 1298-1302. Ägde bl.a. jord
i Göstrings hd i Östergötland. Sigill: äldst en fyrbladig ros i fyrstyckad sköld, senare endast ett stort
A.
Noteringar
Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under
1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland
och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson,
kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.
Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den
skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.
(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)
Källor
1) Dick Harrison - Jarlens sekel
Lagman
Född
omkring 1228
[1] .
Död
mellan 1298 och 1302.
Bryniolf Algotsson (Algotssönernas ätt).
Född
före 1248
[1] .
Död
1317-02-07.
Biskop i Skara
[1] .
Magnus Algotsson (Algotssönernas ätt).
Citat ÄSF I-1 s 3: Omtalas tidigast i brev från år 1298. Troligen identisk med den Magnus
Algotsson, om vars lösgivande drottning Märta bad konung Birger vid deras bröllop 1298, och
med den "dominus" Magnus Algotsson, som vid pingstiden 1309 i en sjöstrid vid Kalvsund i södra
Bohusläns skärgård dödades av norrmän. Åren 1298 och 1299 omtalas gods i "Näsi", som han
har avhänt Ragvald Mule. Enligt Utter förde han år 1308 ett griphuvud i sitt vapen.
Riddare ?
Född
[1] .
Död
omkring 1309.
Karl Algotsson (Algotssönernas ätt).
Född
[1] .
Död
Halshöggs
1289
i Händelö, Norrköpings Hedvig (E).
Riddare
Folke Algotsson (Algotssönernas ätt).
Citat ÄSF I-1 s 4: Kallades dominus och var således troligen riddare. Antagligen död i Norge senast
1310.
Noteringar
Svantepolk och Benedicta placerade döttrarna Katarina och Ingrid i Vreta kloster. Katarina blev
abbedissa där och Ingrid blev bortrövad ur klostret av stormannen Folke Algotsson. De flydde
också till Norge och efter Folkes död återvände Ingrid till Vreta och efterträdde sin syster som
abbedissa. Märkliga händelser: först blev Benedictas mor Helena, sedan Benedicta själv och
slutligen Benedictas dotter Ingrid bortrövade från Vreta kloster.
Folke Algotsson, son till lagmannen Algot Brynolfsson, orsakade en konflikt med kung Magnus
”ladulås” när han bröt mot en edsöreslag genom att röva bort Ingrid, dotter till kung Magnus
gode vän och tillika riksråd Svantepolk Knutsson.
Det blev inte bättre av att Ingrid redan var trolovad, till råga på allt med den danske stormannen
(sedemera drotsen) David Torstensson. Ingrid bortfördes till Norge, dit också flera medlemmar av
Algotssönernas krets i sinom tid flydde. Kung Magnus använde synnerligen hårda nypor för att
komma tillrätta med brudrövaren och hans familj.
(Källa: Dick Harrison Jarlens sekel)
Källor
1) Tore Skeie - Jungfrun från Norge
Riddare
Född
[1] .
Död
1310
i Norge.
|